Samhällsbyggnadsprocessen ska digitaliseras med målet att förenkla och förbättra processen kring byggnation och planering av fastigheter. Samtidigt finns det utmaningar som behöver lösas.
Regeringen har inom ramarna för initiativet ”Digitalt först” gett Lantmäteriet i uppdrag att digitalisera samhällsbyggnadsprocessen. Målet är att förenkla både bygg- och planeringsprocessen för fastigheter och därigenom snabba på förloppet. När ett hus ska byggas, då ska hela processen kunna ske digitalt och information ska kunna delas mellan berörda parter. För att uppnå detta kommer delmoment som översiktsplanering, detaljplaner, fastighetsbildning och bygglov att digitaliseras.
Malin Klintborg, uppdragsledare för Digitalt först hos Lantmäteriet, berättar som exempel att det i dag är vanligt att företag lämnar in underlag i CAD-format men att få myndigheter och kommuner kan ta emot sådana filer. Vissa myndigheter är dessutom fortfarande beroende av analog information.
Hur mycket digitaliseringen kommer att snabba på dagens byggprocess är däremot svårt att säga, menar Malin Klintborg:
– Om vi digitaliserar kedjan, då blir allt enklare att utföra från det att byggherren bestämmer sig för att bygga och fram till att huset står färdigt. Hur mycket snabbare det kommer att gå låter jag vara osagt. Däremot befinner vi oss i en vardag där det inte är okej att inte kunna hantera ärenden digitalt. Många kommunala, statliga och juridiska ämbeten har inte hängt med i utvecklingen.
Samtidigt finns mycket att vinna. Malin Klintborg berättar att när Norrtälje kommun digitaliserade och delvis automatiserade sitt flöde av bygglovsärenden kunde de under förra året reducera kostnaderna med 2,5 miljoner kronor som sedan gick tillbaka till de som ansökt om bygglov.
Kultur och juridik de stora utmaningarna
I samband med att digitaliseringen genomförs kommer även informationen behöva struktureras upp och tillgängliggöras på ett bättre sätt. I dagsläget finns en låg återanvändbarhet på den information som kommer in till kommuner, med höga vattentäta skott mellan avdelningarna. I detaljprojektering ges ofta inte tillgång till material som detaljplansavdelningen sitter på och vice versa.
– Vi har identifierat ett stort slöseri där information ibland finns, men där förmågan att dela med sig av den saknas. När vi kommer i mål kan samtliga aktörer dela material digitalt med varandra utan att materialet behövs ritas om, som ofta är fallet i dag. Dessutom behöver en del information som i dag lagras lokalt hos varje kommun göras nationellt tillgänglig för att skapa en effektivare process, samt möta omvärldens krav och önskemål, säger Malin Klintborg.
Totalt får Lantmäteriet 300 000 kronor per år för uppdraget, men mer kommer att skjutas till där man ser att behov finns. I projektet ingår även parter som Boverket, länsstyrelserna och Sveriges kommuner och landsting.
– För att komma i mål med digitaliseringen finns det naturligtvis både ekonomiska och juridiska svårigheter, men den största möjliggöraren är ändå kulturen. Bland aktörerna finns i dag en rörelse mot att alla vill digitalisera. Samtidigt finns naturligtvis en komplexitet i en process som delas av 290 kommuner, ett antal myndigheter, byggherrar, privatpersoner och systemleverantörer, många med helt olika förutsättningar.
Att lösa juridiskt hur informationen ägs och delas kommer att ta tid, menar Malin Klintborg. Hon berättar att det däremot inte håller tillbaka arbetet:
– Det finns frågor som måste lösas. Hur kan vi ta fram smarta tjänster, som inte hamnar inom ramarna för någons uppdrag? Samtidigt låter man sig inte hindras. Myndigheter och kommuner prövar gränser. Det praktiseras lite fri olydnad för att testa och flytta fram positioner, avslutar Malin Klintborg.
Text: Joakim Johansson
Foto: Stefan Estassy